{"id":915,"date":"2015-01-20T12:58:19","date_gmt":"2015-01-20T12:58:19","guid":{"rendered":"http:\/\/11.1950"},"modified":"2015-01-22T11:52:02","modified_gmt":"2015-01-22T10:52:02","slug":"fargglada-mynt-av-porslin","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/samlingsglimt\/2015\/01\/20\/fargglada-mynt-av-porslin\/","title":{"rendered":"F\u00e4rgglada mynt av Porslin"},"content":{"rendered":"\n<p>Dessa f\u00e4rgglada sm\u00e5 porslinsf\u00f6rem\u00e5l kallas f\u00f6r Pee eller Pei och \u00e4r mellan 1,5 och 2,5 cm i diameter. Det \u00e4r jetonger av en typ som var i bruk i Siam (dagens Thailand) under 17 och 1800-talet. Jetongerna producerades i Kina p\u00e5 uppdrag av kinesiska spelklubbs\u00e4gare. De\u00a0var speciellt popul\u00e4ra i Siam som under 1800-talet hade goda handelsf\u00f6rbindelser med Kina sedan l\u00e5ng tid tillbaka och en v\u00e4xande kinesisk befolkning.<\/p>\n<p style=\"text-align: left\">Museets porslins jetonger kommer fr\u00e5n Arne E. Holms (1911 \u2013 2009) samling som donerats till NTNU Vitenskapsmuseet. Vi kan utifr\u00e5n stil och dekor anta att merparten av v\u00e5ra jetonger kommer ifr\u00e5n Thailand. F\u00f6r n\u00e5gra av markerna finns noterat att de k\u00f6pts fr\u00e5n mynthandlare i Oslo, men vi saknar skriftliga uppgifter om var de ursprungligen varit i bruk. D\u00e5 markerna p\u00e5 Arne E Holms tid varit ur produktion i \u00e5rtionden har samlingen troligen g\u00e5tt mellan m\u00e5nga h\u00e4nder innan den hamnat p\u00e5 museet.<\/p>\n<p style=\"text-align: left\">P\u00e5 andra europeiska museer finns samlingar som donerats av personer som av olika orsaker reste i Asien under tiden d\u00e5 Jetongerna var i bruk. Vid Museum Volkenkunde (Etnologiska museet) i Nederl\u00e4nderna har man exempelvis bevarat brev fr\u00e5n slutet av 1800-talet som n\u00e4mner jetongerna och deras bruk. Dessa brev och jetongerna som donerats av brevskrivaren omhandlas i publikationen \u201dPlaythings in porcelain Siamese pee in the national museum of etnology\u201d av Paul L. F Van Dongen.<\/p>\n<h2 style=\"text-align: left\">P\u00e5 spelbordet<\/h2>\n<p style=\"text-align: left\">Organiserat spel om pengar har en l\u00e5ng tradition i Kina och n\u00e4r kinesiska handelsm\u00e4n etablerade sig i utlandet tog de denna tradition med sig. Siam hadde en stor kinesisk invandring under 18 och 1900 talet, de kinesiska spelklubbarna i Siam hade tillst\u00e5nd att driva spelverksamhet och betalade skatt.<\/p>\n<p style=\"text-align: left\">Den inhemska valutan l\u00e4mpade sig d\u00e5ligt f\u00f6r spel. De kulformade pot-duang mynten rullade l\u00e4tt av spelbordet och var om\u00f6jliga att stapla, medan de tunna metall mynten riskerade att skadas n\u00e4r den som ledde spelet samlade in dem med hj\u00e4lp av en skrapa. Detta i samband med att det var brist p\u00e5 mynt i l\u00e4gre val\u00f6rer skapade ett behov f\u00f6r jetonger.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1974\" aria-describedby=\"caption-attachment-1974\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/samlingsglimt\/files\/2015\/01\/pot-duang2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1974 size-medium\" src=\"http:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/samlingsglimt\/files\/2015\/01\/pot-duang2-300x291.jpg\" alt=\"Ett pot-duang mynt fr\u00e5n NTNU Vitenskapsmuseets samling, myntet m\u00e4ter ca 1,5 cm i diameter. Foto Linn Eikje, NTNU Vitenskapsmuseet.\" width=\"300\" height=\"291\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1974\" class=\"wp-caption-text\">Ett pot-duang mynt fr\u00e5n NTNU Vitenskapsmuseets samling, myntet m\u00e4ter ca 1,5 cm i diameter. Foto Linn Eikje, NTNU Vitenskapsmuseet.<\/figcaption><\/figure>\n<figure id=\"attachment_1975\" aria-describedby=\"caption-attachment-1975\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"http:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/samlingsglimt\/files\/2015\/01\/Peng2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1975 size-medium\" src=\"http:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/samlingsglimt\/files\/2015\/01\/Peng2-300x297.jpg\" alt=\"Sjetong med thail\u00e4ndska tecken som anger (angir) v\u00e4rdet till en shatung. Foto Terje Hellan NTNU Vitenskapsmuseet.\" width=\"300\" height=\"297\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1975\" class=\"wp-caption-text\">Sjetong med thail\u00e4ndska tecken som anger (angir) v\u00e4rdet till en shatung. Foto Terje Hellan NTNU Vitenskapsmuseet.<\/figcaption><\/figure>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\"><\/h2>\n<h2 style=\"text-align: left\">Som valuta<\/h2>\n<p style=\"text-align: left\">I utg\u00e5ngspunkten anv\u00e4ndes jetongerna endast f\u00f6r spel och transaktioner inom respektive spelklubb, men det var inte bara i spelsamanhang som bristen p\u00e5 betalningsmedel i l\u00e4gre val\u00f6rer gjorde sig g\u00e4llande. S\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade jetongerna\u00a0anv\u00e4ndas f\u00f6r mindre transaktioner i spelklubbarnas n\u00e4romr\u00e5de och jetonger fr\u00e5n de klubbar som hade b\u00e4st renomm\u00e9 accepterades nationellt.<\/p>\n<p style=\"text-align: left\">Spelklubbs\u00e4garna var skyldiga att l\u00f6sa in Jetongerna\u00a0mot en given m\u00e4ngd guld eller silver, detta bidrog till att \u00f6ka deras trov\u00e4rdighet som valuta. Produktionen av pee som valuta var oficiellt reglerad av staten, men i realiteten var den sv\u00e5rkontrolerad och 1875 f\u00f6rbj\u00f6ds bruk av pee som betalningsmedel. Det tog emellertid n\u00e5gra \u00e5r innan lag\u00e4ndringen hade effekt \u00e5 bruket av pee\u00a0som betalningsmedel fortsatte troligen i mindre skala fram till 1919 d\u00e5 spelklubbarna f\u00f6rbj\u00f6ds.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1979\" aria-describedby=\"caption-attachment-1979\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/samlingsglimt\/files\/2015\/01\/myntliknelse.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1979 size-medium\" src=\"http:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/samlingsglimt\/files\/2015\/01\/myntliknelse-300x300.jpg\" alt=\"\u00d6verst i bild tv\u00e5 kinesiska mynt och under tv\u00e5 jetonger formade som mynt. Foto Terje Hellan NTNU Vitenskapsmuseet.\" width=\"300\" height=\"300\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1979\" class=\"wp-caption-text\">\u00d6verst i bild tv\u00e5 kinesiska mynt och under tv\u00e5 jetonger formade som mynt. Foto Terje Hellan NTNU Vitenskapsmuseet.<\/figcaption><\/figure>\n<h2 style=\"text-align: left\">Symboler f\u00f8r lycka och rikedom<\/h2>\n<p style=\"text-align: left\">Symbolerna p\u00e5 jetongerna \u00e4r b\u00e5de relaterade till deras bruk som betalningsmedel och deras funktion i spel. Djur, v\u00e4xter, och skrivtecken som f\u00f6rknippas med lycka och rikedom f\u00f6rekommer ofta.<\/p>\n<p style=\"text-align: left\">Fiskar \u00e4r den vanligaste djursymbolen p\u00e5 porslins jetongerna i NTNU Vitenskapsmuseets samling. Fisken, ofta i form av en karp, har m\u00e5nga olika betydelser i den kinesiska bildtraditionen. D\u00e5 ordet f\u00f6r fisk och ordet f\u00f6r \u00f6verfl\u00f6d uttalas likt p\u00e5 m\u00e5nga kinesiska dialekter symboliserar fisken ofta rikedom och fruktbarhet.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1986\" aria-describedby=\"caption-attachment-1986\" style=\"width: 600px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/samlingsglimt\/files\/2015\/01\/Fiskerred.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1986 size-full\" src=\"http:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/samlingsglimt\/files\/2015\/01\/Fiskerred.jpg\" alt=\"Foto Terje Helland NTNU Vitenskapsmuseet.\" width=\"600\" height=\"486\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1986\" class=\"wp-caption-text\">Foto Terje Helland NTNU Vitenskapsmuseet.<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left\">Fisk paret, till h\u00f6ger i bilden har haft m\u00e5nga olika betydelser upp genom historien. Mest k\u00e4nd \u00e4r de som en av bilderna p\u00e5 Buddhas fotsula, inom budismen symboliserar fisken bland annat t\u00e5lmodighet. \u00a0Andra traditionella betydelser f\u00f6r fiskparet \u00e4r makt och lycka i ektenskap.<\/p>\n\n<h2>Litteratur<\/h2>\n<p>Nott, Stanley Charles (1936).\u00a0<em>Chinese jade: throughout the ages<\/em>. London: Batsford<\/p>\n<p>Paul L.F Van Dongen. <em>Playthings in porcelain Siamese pee in the national museum of etnology<\/em>.\u00a0<a href=\"http:\/\/volkenkunde.nl\/en\/node\/359\">http:\/\/volkenkunde.nl\/en\/node\/359<\/a><\/p>\n<p>Welch, Patricia Bjaaland (2008).\u00a0<em>Chinese art: a guide to motifs and visual imagery<\/em>. 1st ed. North Clarendon, VT: Tuttle Pub.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dessa f\u00e4rgglada sm\u00e5 porslinsf\u00f6rem\u00e5l kallas f\u00f6r Pee eller Pei och \u00e4r mellan 1,5 och 2,5 cm i diameter. Det \u00e4r jetonger av en typ som var i bruk i Siam (dagens Thailand) under 17 och 1800-talet. Jetongerna producerades i Kina p\u00e5 uppdrag av kinesiska spelklubbs\u00e4gare. De\u00a0var speciellt popul\u00e4ra i Siam som under 1800-talet hade goda [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":93,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[414],"tags":[],"class_list":["post-915","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kulturhistorie"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/915","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/93"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=915"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/915\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":921,"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/915\/revisions\/921"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=915"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=915"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.vm.ntnu.no\/hovedside\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=915"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}